Fy tusan vilken ångest.

Har haft ångest på RIKTIGT i dag -igen. Ni som inte vet så lider jag av ångest.GAD-generalliserad ångest. Då kan man inte riktigt "ta på" vad som orsakar den.Får inte sånna panikattacker som man får vid panikångest tex. Min ångest har mera berott på olika sjukdommar på mej å på Max. Har gått i KBTterapi-avslutade detta i våras efter 8 mån.Mkt bra. Men nu har det varit mkt igen...å då verkar det dyka upp...nu är det inte Max det handlar om (som det gjort de senaste åren),utan om mej. I dag har jag haft ont i hjärtat hela dagen fram å tillbaka.Nu på kvällen har jag även haft hjärtklappning.Har det varje dag mer eller mindre,tar även tabletter mot detta. Äter åxå antidepressiva tabletter. Fan fan fan...vad jobbigt,,vill INTE bli dålig igen....får sån dödsångest! Innan vi fick Max var det mej själv jag var orolig för,att jag had eolika sjd. å skulle dö.Efter vi fick Max fick jag en förlossningsdepression ( har vi listat ut efteråt),kunde inte ta hnm till mej riktigt på 1 år. Efter det har jag varit ÖVERDRIVET rädd m hnm,trott att han ska dö varje ggr han blivit "vanligt" sjuk...jag själv har inte kunnat äta inte kunnat sova ingenting har jag kunnat förutom att sitta vid Max å glott på hnm...herregud det låter helt sjukt och det ÄR det. Efter terapin har jag mått super,Max har varit sjuk ett par ggr å jag har fixat det jättebra. Men just nu verkar jag ha kommit tillbaka till mej själv,det här med sjd..... Så just nu tror jag (att jag vet) att det jag har ngt fel på mitt hjärta,FÖRSÖKER att tänka realistiskt,men kan INET låta bli att läsa på nätet om ALLA hjärtbesvär /sjd.Jag VET att jag ska låta bli det. Per är ju underbar som står ut med mej i dessa perioder...är ju skitdryg,springer runt å grinar å vill åka till sjukhuset för ALLA kontroller dom har i hela världen...å har enormt dödsångest...hur många ggr har jag inte tänkt att "Per & Max blir själv kvar här efter jag dött,och HUR ska det gå då??" Har många ggr åx undrat VARFÖR detta drabbar mej som har det så bra?!bra jobb,bra vänner ,underbar sambo å barn,mkt god kontakt med släkt & vänner,underbara föräldrar...men jag har inget bra svar-tyvärr. Mamma & pappa får ju åxå stå ut med en hel del dom åxå,åsså tjejerna på jobbet förstås... Nu ska Per åka till jobbet-typiskt att han ska jobba... Vill heller inte säga ngt till Max om vad jag känner i hjärtat,vill inte att han ska bli som mej å heller inte oroa sej. Att springa till dr. är ju heller ingen bra förebild för hnm,eller att vara rädd för ALLA sjd. som finns...försöker att hålla hnm utanför,men nu är han så stor å fattar ganska mkt.. Jaha...nu vet ni detta åxå...thanx för att ni lyssnade! Nu ska jag dricka en kopp the å försöka att varva ner. Sköt o er & varandra. Camilla

Kommentarer
Postat av: linda

Hej gumman! Jag hoppas du mår bättre idag?!Jag vet hur uselt du mår när du hamnar i dina "perioder".... :( Det var iaf himla trevligt sist vi sågs och nu tänkte jag försöka hålla mig uppdaterad här på bloggen i fortsättningen!

Vi kommer inte hem över jul, däremot tänkte vi åka upp ngt i februari eller dyl. Då får vi ses igen! Kram!!

2008-11-22 @ 09:04:39
Postat av: Malin igen...

Jag hade PRECIS sånadär problem en period då Rasmus var mindre. Hade dödsångest och trodde hjärtat skulle stanna. Faaaaan vad jag mådde skit. Låg bara på soffan och var helt inne i mej själv. REJÄL ångest. Jobbade kvällar som assistent, och hade det jobbigast där. När jag var helt ensam. Sökte för problemen, och de sa att det troligtvis var stress + att jag nyss förlorat min pappa på ett ganska så trist sätt. Han orkade inte leva längre, och 1999 så satte han punkt. Kom in och fick göra ekg vid några tillfällen, men dessa visade alla bra. Fick även komma till en hjärtspecialist för extra koll. Allt var bra där oxå. Hon förklarade att eftersom jag är så smal, så känner jag oxå hjärtklappning betydligt mer än andra gör. Jag var helt dösäker på att nåt var riktigt fel. Men nu har jag sällan såna problem, och det är såååå hima skönt. För att ständigt gå och tänka på att man kanske ska trilla av pinnen, är så himla tröttande. Hoppas dina problem ger med sej snart med, så du kan fokusera på att bara leva och ha det gott. Döden kan ju inte knacka en på ryggen flera gånger om dagen heller ;0) STOR kram från malin. (mortilltre)

2008-11-27 @ 10:09:36
URL: http://malinsmirakel.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0